Artiklar

Växa-stödet permanentas och utökning väntas

För enmansföretag har det sedan 2017 funnits ett särskilt växa-stöd vid anställning av den första medarbetaren. Stödet är utformat som  en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna. Reglerna skulle ha upphört vid utgången av 2021 men blir istället permanenta. Och det kommer mera, det föreslås att en tillfällig utökning av antalet anställda som kan omfattas införs.

Enmansföretagen utgör en stor del av det svenska näringslivet och växa-stödet är ett incitament till egenföretagaren att anställa en första person. Växa-stödet innebär att bara ålderspensionsavgift, 10,21%, betalas upp till högst 24 kalendermånader i följd. En lägre arbetsgivaravgift för den först anställda kan kompensera för den kostnad det finns för enmansföretagaren att exempelvis sätta sig in i regelverket, men också bidra till att bygga upp en buffert hos företaget. För att vara berättigad till stödet finns ett antal villkor.

Stödberättigande

För att ha rätt till växa-stödet ska företaget räknas som ett enmansföretag. När stödet infördes 2017 var det avsett för enskilda näringsidkare som har en aktiv näringsverksamhet. Sedan har stödet utökats till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Lagen har byggts på med förutsättningar som skiljer för de som är enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag. Utökningen gör att de villkor som är gällande för nuvarande stöd anses utgöra ett svåröverskådligt regelverk. För att förenkla förutsättningarna blir reglerna för att vara berättigad till stöd desamma oavsett bolagsform.

Först anställd

Stödet avser den först anställde, det vill säga den första som företaget betalar lön till samt betalat arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för. Det finns undantag. Om ersättningar till en och samma person uppgår till högst 5 000 kr så räknas inte det utan företaget anses ändå kunna få växa-stöd. Om företaget är ett  aktiebolag kan en företagsledare ha tagit ut lön och kan ändå få växa-stöd när de anställer sin första utomstående medarbetare. Det avser gällande regler, men som exempel medför coronomin ett ökat behov av stödåtgärder för att få fler personer i anställning. Regelverket med nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda vill regeringen utvidga till att även omfatta anställd nummer två. Det skulle då innebära att nedsättningen ges till företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt till företag med en anställd och som anställer ytterligare en person. Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.

För att vara berättigad till stödet ska anställningen omfatta minst 20 timmar per vecka under tre månader. Frånvaro på grund av exempelvis sjukdom eller vård av barn påverkar inte kravet utan stöd utgår till arbetsgivaren då också.  Nedsättning av arbetsgivaravgifter har ett maxtak på 25 000 kr. Så om lönen överstiger det maxtaket blir det full arbetsgivaravgift på den överskjutande delen.

Exempel: Ett bolag anställer den första personen med en månadslön på 35 000 kr. Bolaget ska som arbetsgivare betala 10,21 procent i avgifter på bruttolönen upp till och med 25 000 kr. På resterande 10 000 kr ska arbetsgivaren betala fulla avgifter om 31,42 procent.

Stödet är kopplat till den först anställda, det går inte att få stöd för fyra personer som arbetar tre månader vardera under ett år.

Förmånsbeskattad p-bot

Om en arbetsgivare betalar den anställdes parkeringsbot så blir den förmånsbeskattad.

Arbetsgivaren kan välja att betala en anställds parkeringsbot. Men om arbetsgivaren gör det ska den anställda förmånsbeskattas för det värde som arbetsgivaren betalar, det vill säga skatt på beloppet som motsvarar storleken på parkeringsboten. Det gäller oavsett om parkeringsböter utfärdats vid en tjänsteresa eller privat. Det saknar betydelse om parkeringsböter gäller en förmånsbil eller en privatägd bil. Undantag från beskattning vid parkeringsförseelse kan bli aktuellt för till exempel vård- och räddningspersonal vid akut utryckning.

Detta är för att en parkeringsbot är en personlig sanktion mot fordonets förare. Arbetsgivaren kan förvisso i egenskap av ägare till bilen bli ytterst betalningsansvarig för avgiften men även då blir det en skattepliktig förmån för den anställde. Det är på grund av detta ovanligt att arbetsgivaren betalar böter för sina anställda eftersom de då måste förmånsbeskattas.

Att böter och offentligrättsliga sanktioner inte får dras av regleras i inkomstskattelagen. Detta medför att den anställde då inte heller har rätt till avdrag i deklarationen.

Om parkeringsböterna inte betalas kan det leda till förbud att använda fordonet. Detta är en lagändring som träder i kraft från den 1 januari 2021.

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna.

Fram till årsskiftet har arbetsgivaren fortsättningsvis möjlighet att erbjuda parkeringsplats till sina anställda utan att det förmånsbeskattas. Den skattefria parkeringen gäller alla yrkesgrupper och i hela landet. Detta som ett led för att få anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning. Det går att hantera detta retroaktivt för alla från den 1 april i år.

Utökat friskvårdsbidrag

En arbetsgivare kan genom friskvårdsbidrag ge de anställda möjlighet till enklare slag av motion och friskvård. Nu inkluderas flera aktiviteter.

Enligt ett nyligen publicerat ställningstagande har Skatteverket utökat de aktiviteter som kan ingå i friskvårdsbidrag. Bidraget kan inte användas för att teckna personliga medlemskap i föreningar eller för att köpa utrustning. Utökningen i ställningstagandet innebär att friskvårdsbidraget kan tillämpas även för hobby- och fritidsaktiviteter. Exempel på aktiviteter som nu omfattas av friskvårdsbidraget är agility, självförsvarskurs, enduro, sportfiske, bergsguide, paintball samt friluftsaktiviteter och naturupplevelser med inslag av motion.

Grunden till dagens friskvårdsbidrag lades 1988 och såväl lagen som Skatteverkets ställningstaganden har påverkats av en föränderlig tid. Grundprinciperna ligger kvar för dessa personalvårdsförmåner som är undantagna från beskattning, enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Förutsättningarna är att personalvårdsförmånerna:

• består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet och liknande,
• riktar sig till hela personalen.

Personalvårdsförmåner är skattefria för den anställda. Det innebär att arbetsgivaren inte ska göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Enklare slag av motion och annan friskvård regleras i  11 kap. 11–12 §§ IL. Om arbetsgivaren erbjuder friskvårdsförmåner utöver vad regelverket medger kan det få till följd att förmånerna blir skattepliktiga för hela eller för del av personalen.

Det senaste ställningstagandet utgår utifrån två domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i juni 2020 kring tolkningen av vad som anses utgöra friskvård. Det som framkom i domarna är följande:

• Friskvårdsbidrag som arbetsgivaren utger erbjuds hela personalen och uppgår till mindre värde kan rekvisitet ”enklare slag” inte tillmätas samma betydelse som när det gäller att bedöma en naturaförmån. Med naturaförmån avses i detta sammanhang enklare slag av motion som arbetsgivaren väljer att tillhandahålla sina anställda i lokaler som arbetsgivaren disponerar eller erbjuda de anställda att utföra motionen på annan anvisad plats som arbetsgivaren väljer och har betalat för direkt till innehavaren av anläggningen.
• Att om aktiviteterna bara kan utövas av den som antingen själv innehar den utrustning som krävs för aktiviteten eller är medlem i en förening där aktiviteten utförs inte påverkar bedömningen av om aktiviteten uppfyller kravet på ”enklare slag”.
• Friskvårdsbidraget kan användas för kostnader som den anställda haft för aktiviteter som mer har karaktär av hobby eller fritidsaktiviteter så länge dessa aktiviteter innehåller moment av motion. Ett friskvårdsbidrag kan då användas för sådana aktiviteter som innehåller moment av motion och träning som exempelvis agility, sportfiske, och enduro så länge som övriga förutsättningar för skattefrihet är uppfyllda. Friskvårdsbidraget kan även användas för personliga startavgifter i tävlingar som innehåller inslag av motion.

Fortsatt stöd under hösten

Många av de åtgärder som infördes under våren för att stävja de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 gäller även fortsättningsvis och fler stöd väntas förlängas under hösten. Dessutom finns förslag på ett nytt stöd för enskilda näringsidkare.

Korttidsarbete

För att minska risken för att företag skulle tvingas säga upp anställda aktiverades stödet för korttidsarbetet i mars. Det är en tillfällig anpassning av den lag som tidigare har tagits fram för att kunna användas när Sverige befinner sig i ekonomisk kris. Stödet för korttidsarbete beviljas i ett första steg i sex månader. Företaget kan sedan välja att förlänga i ytterligare tre månader. Det innebär att den totala perioden kan bli nio månader. Var tredje månad görs en avstämning, och beroende på om företagaren väljer att förlänga stödet eller inte så görs en slutavstämning efter sex eller nio månader. De företag som blivit beviljade stöd sedan mars och inte väljer att fortsätta ytterligare tre månader kommer därmed att påbörja sin slutavstämning nu i september. Tillväxtverket som hanterar stödet öppnar e-tjänsten för slutavstämning den 16 september och företaget har fyra veckor på sig att lämna in uppgifterna. Företaget får sedan beslut om avräkning i mitten på november och då framgår om ersättning ska justeras, antingen genom utbetalning eller återbetalning. Stödet går att söka under hela 2020.

Omställningsstöd

Den 30 april presenterades ett första omställningsstöd. Syftet var att stödet ska göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Stödet avsåg att kompensera eventuella inkomsttapp under mars och april 2020 jämfört med samma månader förra året. Den 4 september aviserades att stödet förlängs och nu inväntas ett godkännande av EU-kommissionen. Det förlängda stödet avser månaderna maj-juli men villkoren skiljer sig åt. Omställningsstödet har inte omfattat enskilda näringsidkare men nu föreslår regeringen ett motsvarande stöd för dessa, ett omsättningsbaserat stöd för månaderna mars till och med juli.

Anstånd med skattebetalning

Som företagare betalas moms, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Om företaget får betalningssvårigheter finns det en möjlighet att ansöka om anstånd för betalningar av skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt (moms). Med anledning av coronaviruset införs tillfälliga regler som börjar gälla från den 30 mars 2020, men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020.

Vid sjukdom

En av de första åtgärderna som infördes var att betala ut ersättning för karensavdrag. Detta föreslås nu gälla året ut. Det gäller för den ersättning som egenföretagare får för de 14 första karensdagarna som betalas under resten av året med ett schablonbelopp om 804 kronor per dag. För att minska trycket på sjukvården väljer man att inte återinföra kravet på läkarintyg från 8e dagen till den 15e dagen i ett sjukfall. Arbetsgivare har fått stöd i form av ersättning för höga sjuklönekostnader i olika nivåer och det gäller september ut men det föreslås en fortsatt kompensation till arbetsgivare för den del av sjuklönekostnaden som överstiger det normala.

Förmåner och gåvor

Anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning får tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Detta gäller från april och hela 2020ut och går att justera retroaktivt. Det finns också en möjlighet att under 2020 ge sina anställda en skattefri gåva, till ett värde av 1 000 kronor per anställd under perioden 1 juni- 31 december. Detta utöver andra gåvor som julgåvor.

Sjuklöneansvaret – Nu kommer återbäringen

En av de första åtgärder som presenterades för att hjälpa företagen i Sverige med anledning av coronaviruset var att staten under april och maj månad tar över sjuklöneansvaret från företagen. Nu är det dags att rapportera.

Bland de förslag som presenterades i den andra ändringsbudgeten var ett att lyfta av sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. I samma ändringsbudget fanns även slopat karensavdrag, korttidsarbete, likviditetsersättning via skattekontot och beslutet togs den 2 april. Åtgärden genomförs genom att reglerna för det befintliga stödet Ersättning för höga sjuklönekostnader blir mer generösa. Det innebär att rapporteringen kommer att ske via arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, eftersom uppgifterna redan finns i ruta 499.

Utbetalning

Ingen ansökan behövs utan arbetsgivaren får utifrån dessa uppgifter den ersättning som Försäkringskassan beräknar via Skatteverkets skattekonto.

Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020. Handläggningen kan avgöra när pengarna betalas tillbaka, om Försäkringskassan behöver kompletterande uppgifter kan det dröja, men så snart som möjligt.

Om det gäller ett aktiebolag och ägaren är anställd i bolaget får ägaren i egenskap av arbetsgivare ersättning i efterhand för sjuklönekostnaderna. Det sker via skattekontot efter att sjuklönekostnaderna är redovisade i arbetsgivardeklarationen.

I kombination med andra åtgärder

När det presenterades att staten skulle överta sjuklöneansvaret den 19 mars var inte nedsättningen av arbetsgivaravgifter aviserad. Konsekvensen blir, när dessa två regler ska kombineras, att sjuklönen för de upp till 30 personer som omfattas av nedsättningen måste hanteras. Och där finns det inte något lagligt stöd för hur det ska hanteras, varken för Försäkringskassan eller Skatteverket. I sjuklönelagen 17 § framgår att det är sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som ska utgöra underlag för sjuklönekostnader. Det innebär att sjuklönen inklusive de arbetsgivaravgifter som utgör underlag för beräkningen av ersättningen inte kan bli högre än den kostnad som arbetsgivaren faktiskt har.

Proportionering

Det finns olika sätt att hantera detta. Srf konsulterna förordar proportionering. Proportionering innebär att om ersättningen under en månad avser både lön och sjuklön och det totala beloppet överstiger 25 000 kronor, ska man proportionera de rapporterade avgifterna.

Först beräknas den totala avgiften att betala och sedan proportioneras den enligt:
sjuklön/den totala avgiftspliktiga ersättningen * totala avgift = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden.

Exempel, 30 000 kr + 2 000 kr i sjuklön blir 32 000 kr i bruttolön.
25 000 * 10,21% = 2552
7000 * 31,42% = 2199

Sammanlagda arbetsgivaravgifter: 2552 + 2199 = 4751

sjuklön 2 000/den totala avgiftspliktiga ersättningen 32 000 * total avgift 4751 = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden 296 kr.

På ruta 499 blir det då sjuklön 2000 kr + 296 kr arbetsgivaravgift d v s 2296 kr.

Dokumentera

Det är alltid viktigt att dokumentera och framförallt när det är snabba beslut kring åtgärder som påverkar löneprocessen. Att ha kontroll på hur det systemstöd som används vid beräkningar bör ingå i dokumentationen. OM det kommer mer information, riktlinjer eller beslut så behöver det finnas tydlighet i hur detta har hanterats.

Svårt få kreditförsäkring? Exportkreditnämnden går in

Vanligtvis försäkrar exportföretag betalningsrisken hos privata kreditgivare när det gäller korta kredittider och höginkomstländer. Under coronakrisen kan detta bli svårare, därför ger EU tillfälligt Ekportkreditnämnden, EKN, möjligheten att även försäkra risker i korta affärer.

EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Hos EKN kan också exportföretag säkra sig mot risken att inte få betalt och i vanliga fall gäller det affärer med längre kredittider och med länder som räknas som svårare marknader.

Carl-Johan Karlsson Foto: Lasse Karkkainen

– EKN och andra statliga aktörer inom EU ska fungera som ett komplement till den privata marknaden, inte en konkurrent – det är lagstiftat. Därför försäkrar vi normalt sett bara betalningsrisken i affärer på svårare marknader samt affärer i EU och höginkomstländer som har längre kredittider än två år, säger Carl-Johan Karlsson, Affärsområdeschef för SME och Midcorp på EKN.

Syftet med det utökade tillståndet, som gäller året ut, är att säkerställa exportföretagens tillgång till exportkreditgarantier så att affärer ska kunna genomföras.

– De senaste veckorna har visat hur viktigt det är att kunna försäkra sina betalningsrisker – krisen har ryckt undan mattan för många företag och betalningar som upplevts som säkra har plötsligt uteblivit, säger Carl-Johan Karlsson.

De nya reglerna innebär alltså att du som exporterar kan försäkra betalningsrisken hos EKN för alla typer av affärer, oavsett exportland eller kredittid.

Anna Gullberg: Ensamföretagarna reser sig för att klara Coronakrisen

Hur ska vi klara coronakrisen? Det finns inte ett företag i landet som inte tänkt på frågan den senaste månaden.

För småföretagaren, hon som är den överväldigande majoriteten av svenska näringsidkare, så är svaret iskallt men enkelt: det är bara att resa sig ur askan nu, sätta igång. Börja anpassa, utveckla, streta på, jobba dubbelt så hårt som tidigare och fortsätta att tvätta händerna – om och om igen, medan räddningspaketen haglar över de större företagen som kan permittera och får särskilda stödpengar i miljardform.

Det är svårt att tro det, i ett land så präglat av namn som Ericsson, Volvo, H&M och Ikea, men över 99 procent av svenska företag är småföretag, med under 50 anställda. Det är till och med så att 75 procent av svenska företag inte har några anställda överhuvudtaget.

Vi ensamföretagare är de allra vanligaste av alla företagare. Vanliga knegare, men med eget ansvar för försörjningen. Det är vi som är killen i hantverkarbil, konsulten på tåget, hon med den lilla butiken på hörnet, frisören med inhyrd stol, grävmaskinisten med egen maskin, frilansskribenten som sitter på ett fik och jobbar.

”Coronans tid är entreprenörens tid”

Det är vi som inte går i pension förrän tio år efter alla anställda. För att vi inte kan, men också för att vi inte vill. Vi har mer att ge. Vi har roligt på jobbet. Varför sluta då?

Det är vi som jobbar trots att vi är sjuka, sköter firman via Skype när ungarna vinterkräks i en skål bredvid. Det är vi som inte kan permitteras när Coronan lamslår hela landets näringsliv, och det är vi som sällan eller aldrig vågar tacka nej till uppdrag  – för tänk om de inte frågar oss nästa gång?

Är det synd om oss? Gnäller vi?

Nej. Vår tid är nämligen nu.

För det är vi som är överlevnadskonstnärerna, och även om många av oss också kommer att duka under i de ekonomiska effekterna av Corona så är det fler av oss som kommer att klara omställningen än de som förlorar jobbet som anställda.

Vi är liksom härdade redan.

Rejält.

Fler och fler blir småföretagare, de senaste tio åren har egenföretagandet ökat med 24 procent. Friheten lockar, och med en arbetsmarknad som blivit allt mer flexibel och möjliggjort både distansarbete och e-handel så kommer antalet att öka ytterligare. I synnerhet i ett Post-corona-samhälle.

Men det gäller att kunna jobba, även när orken tryter.

Min första tid som egen fick jag ett konsultuppdrag åt ett stort medieföretag. Det sammanföll med att jag drabbats av ett rejält diskbråck efter en fallolycka. Jag var i konstant smärta, och mitt ben domnade och somnade oavbrutet.

De starka värktabletterna jag fått på recept vågade jag inte ta även om ryggsmärtan borrade sig ända upp i hårbotten. Tänk om jag skulle förlora tankeskärpan? Då skulle jag ju inte kunna göra mitt jobb. Och utan jobb, ingen försörjning.

Jag arbetade mestadels liggande på golvet eller lutad över bord, liksom hängande i luften för att avlasta ryggen.

Att vara sjuk, att inte jobba alls? Det fanns inte på kartan.

Ensamföretagare är aldrig sjuka.

Feber eller ”riktig feber” (över 39 grader) är ett begrepp du blir bekant med. Vid det senare tar du dig inte upp ur sängen, och då är det bara enstaka jobbmejl och samtal som du gör. Du är då nästan sjuk på riktigt.

Vid det tidigare är det två Alvedon, en Ipren och full fart framåt som gäller.

Det är inte hållbart, knappt mänskligt. Andra sidan av myntet är den enorma friheten som frigör kreativitet och arbetsglädje.

Det märks nu. Medan permitterade och varslade anställda bara är i det första av krisens fyra rum – chocken – har många egenföretagare redan snabbspolat förbi det, hunnit med både att reagera och bearbeta och är nu inne i nyorienteringsfasen.

Om jag inte kan göra som förr, hur kan jag göra istället?

Coronans tid är också entreprenörens tid.

En del vill till och med satsa sig ur krisen. Tror att det är enda sättet att komma ut på andra sidan. Och om de inte får rätt i det så har de åtminstone gjort sitt yttersta för att bidra.

Många egenföretagare vet att lita på den egna förmågan, och sitter inte och väntar på att någon annan ska komma och ordna upp allt, klagar inte passivt på att chefen, företaget, staten eller kommunen inte gör något. Självständighet och initiativkraft är alltid bättre krismedicin än konstgjord andning i stödform.

Överallt poppar det upp nya initiativ. Kreativa nya sätt att göra affärer på nätet uppstår. Där man tidigare mött kunder i fysiska rum har digitala mötesplatser tagit över.

Samarbeten som aldrig gjorts tidigare är nu självklara.

Ur krisen kommer utveckling. Den har vi bara sett början på än.

Statlig lönegaranti

Om ett företag inte kan betala sina skulder i rätt tid och inte kommer att kunna betala dem under en längre period, ska företaget försättas i konkurs. Finns det då inte medel för att betala ut lön till de anställda på företaget som har gått i konkurs, har arbetstagarna rätt till ersättning från den statliga lönegarantin.

Lönegaranti är en form av ersättning som vid konkurs utbetalas från staten för att till viss del kompensera anställda som inte får ut sin lön av sin arbetsgivare. Det är Länsstyrelsen som sköter själva utbetalningen av lönegarantin. Länsstyrelsen ordnar också inbetalning av skatt. När det gäller utfärdande av arbetsgivarintyg för anställda som omfattas av lönegaranti är detta den tidigare styrelsens ansvar. Tingsrätten fattar beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare – vanligtvis en advokat. Förvaltaren ska bland annat ta hand om gäldenärens egendom (konkursboet) och göra en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (bouppteckning).

När arbetsgivaren försatts i konkurs kommer konkursförvaltaren att säga upp all personal på grund av arbetsbrist. Det är konkursförvaltaren som fattar individuella beslut om lönegaranti för alla anställda. Lönegarantin är maximalt begränsad till högst fyra prisbasbelopp. Observera att maxbeloppet är brutto före skatteavdrag.

Den som själv eller tillsammans med närstående äger minst en femtedel av företaget har inte rätt att få lönegaranti.

Det vanligaste är att staten ersätter tre månadslöner samt eventuell semesterersättning för anställda som ej fått sin lön på grund av konkurs som inträffat som längst sex månader bakåt i tiden. Dock räknas inte utgifter som en anställd själv kan ha lagt ut för ett företag man är anställd i in i detta. Exempel på det kan vara diverse inköp, drivmedel, resekostnader såsom övernattning på hotell eller dylikt. En anställd som har större fordran än så får endast ut den överskjutande delen om det finns pengar över till det i konkursboet och då i den turordning som bestäms av reglerna i förmånsrättslagen. Turordningen innefattar alla som har en fordran på företaget då konkursen är ett faktum till exempel leverantörer, anställda, Skatteverket och så vidare

För att få uppsägningslön och semesterersättning för uppsägningstiden skickar den anställde in uppgifter via ”Försäkran enligt lönegarantilagen” tillsammans med ett intyg om att personen är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Underlaget ska skickas in den 20:e varje månad till Länsstyrelsen så länge lönegarantiperioden varar.

Tillfälligt skattefri parkering

Vanligtvis ska de anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet med privat bil beskattas för den förmånen. Från den 1 april gäller nya, tillfälliga förutsättningar för de som har parkerings-eller garageplats vid arbetet.

För att minska trycket på kollektivtrafiken och därmed minska smittspridningen får nu även de som använder egen bil till arbetet tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Det var framförallt för samhällsbärande grupper som måste ta sig säkert till arbetet, samt för att underlätta för dem som måste utföra sitt arbete på arbetsplatsen och där arbete hemifrån inte är möjligt som förslaget togs fram från början. Att hitta en skiljelinje som på ett enkelt sätt tydliggör vilka som skulle omfattas var inte möjligt, därför gäller den tillfälliga skattefriheten alla yrkesgrupper och i hela landet. Reglerna är tillfälliga och gäller från den 1 april fram till 31 december. Eftersom beslutet togs först i juni kan förmånsvärdet justeras retroaktivt för de anställda som berörs. Det görs som en rättning i AGI hos Skatteverket.

När en anställd tar sin privata bil till arbetet och har en parkering som arbetsgivaren betalar så ska den parkeringen vanligtvis förmånsbeskattas. Hur stor förmånen blir beror på om det finns en garanterad parkeringsplats eller inte. Finns det en garanterad parkeringsplats ska den anställde vanligtvis beskattas för alla dagar, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Om den anställde däremot får stå på parkeringen i mån av plats beräknas däremot förmånsvärdet bara för de dagar som de använder platsen. Förmånsvärdet bestäms utifrån vad det skulle ha kostat den anställde att ställa bilen på en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetet. Finns det likvärdiga parkeringsplatser i närheten där den anställde kan ställa bilen gratis blir det inget förmånsvärde.

Det finns även andra undantag som alltid gäller. Anställda som kör minst 160 dagar och minst 300 mil i tjänsten per år med privat bil ska inte beskattas för fri parkering eller garageplats vid arbetet, inte heller de anställda som har bilförmån. Det gäller oavsett om den anställda använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. Däremot ska den anställda beskattas om arbetsplatsen även är den anställdas bostad, om det är för en privat bil eller en förmånsbil spelar då ingen roll.

Semester 2020

Nyligen öppnades möjligheten för inrikes resor under sommaren. När nyheten lanserades att reseråden nu lättas i Sverige från och med den 13 juni blev bokningssajter överbelastade, så det var välkomna nyheter.

Årets sommar kommer ändå att bli annorlunda mot vad vi är vana vid. En del kommer inte kunna vara lediga på grund av för mycket jobb, andra jobbar nästan ingenting alls eftersom de är korttidspermitterade.

Semester är redan ett av mest komplexa områdena inom lön, så hur ska egentligen semester i kombination med korttidsarbete hanteras?

Stödperiod

Planeringen av den huvudsakliga semestern är vanligtvis avklarad för de flesta företag vid den här tiden på året. Enligt semesterlagen ska den anställde få besked senast två månader före den beviljade ledighetens början. Lagen öppnar dock upp för att besked får lämnas senare om det finns särskilda skäl, då om möjligt minst en månad före ledighetens början. Särskilda skäl har  Vision och (SKR) samt Sobona tagit fasta på i det avtal som tecknades den 23 april om tillfälliga semesterregler. Detta i en sektor där vi alla vet att de anställda dagligen presterar underverk och där behovet av ledighet är stort. Parterna kom överens om  tillfälliga regler för verksamheter där semesterplaneringen inte går ihop. Dels just om att besked om semester ska lämnas senast en månad innan ledighetens början dels att huvudsemestern kan förläggas till december mot en ekonomisk kompensation.

Avseende korttidspermittering undrar man då om företagen ska göra olika ansökningar för perioderna?  Det finns i den ursprungliga lagen begränsningar vilket gör att företaget inte får ansöka om förlängning mer än en gång med tre kalendermånader. Sedan har Tillväxtverket inte klargjort om det finns andra förutsättningar i och med den kompletterande förordning som kom med corona. I förordningen står det dock inte något om förlängningen. Så rekommendationen blir att göra ansökan för hela perioden som man tror att behov finns. I ansökan kan företagen ange planerad frånvaro, och som alltid med ledigheter är utfallet inte klart förrän perioden har passerat. Så det blir avstämningen till Tillväxtverket som redovisar hur närvaron blev.

Semesteruttag

Företaget får alltså inte ersättning för den lön som betalas ut under semestern. Grundregeln för all frånvaro i kombination med korttidsarbete är att den ska hanteras utifrån ordinarie arbetstidsförläggning. Semesterlön och semestertillägg hanteras som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Men som alltid gällande lön så är det först och främst kollektivavtalet som styr om det finns ett sådant. Semesterförläggningen påverkas inte av korttidsarbetet. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar per vecka, innebär att fem semesterdagar läggs ut även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.

Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, det vill säga korttidsarbetet påverkar inte.